Blogg

Livstankar och relevanta frågor - en quasiblogg

091125 kl 15:35, Piteå - hinner reflektera lite över livet efter månader med intensivt jobb och komponerande. Fick idag också en nostalgikick när det visade sig att Livgardets Dragonmusikkår gjorde en konsert i Piteå Musikhögskolas aula. Kul att ta del av militärmusik/brassbandsmusik, det var ett tag sen sist. Blev för några dagar sen klar med mitt stycke Sea of Gates till Norrbotten Neo. Uppspelning av det under produktionsdagar i december. Har under veckan varit på besök i klasser runt om i Umeå som deltar i årets upplaga av More Than Melody-projektet. Jag arbetade med eleverna i form av olika kreativitetsövningar och som jag anade fanns det även i år outtömliga möjligheter till kreativt text/musikskapande hos eleverna. Alltid lika kul att se!


090820, kl 02:46, Piteå - examensarbetet börjar bli klart, så grymt skönt. Så många, många timmar jag har lagt ned på det, men nu är det mitt examensarbete något jag kan stå för, det känns bra!

-Dagens dialog:
"så var slutar internet?"
"-var slutar universum?
"När har man lyft 100 kg?"
"-När väger man 100 kg?"

090804, kl 02:08, Piteå - befinner mig vid arbetshörnan i sovrummet i min och Jennys nya lägenhet. Investerade idag i en ny mus, musmatta och gelbaserat handledsstöd, toppen! Nu går det att jobba ännu längre tid i sträck, haha. Jobbar för fullt med min C-uppsats, vill få den gjord och sitter och analyserar de 46 intervjuerna. Intressant process men tidskrävande, jaja, allt har sin tid så är det väl bara. Jag har insett att det är viktigt med delmål för att orka sitta 12 timmar per dag med arbetet. Ex. tills ikväll ska jag ha hunnit gjort det här och det här, men jag måste också belöna vid avklarade dagsetappmål, ex. fika på stan som det blev idag och vid 22-tiden 5km prom och 3 km jogg men Jenny, efter det Kvarteret skatan sen jobb 2 timmar. Små saker att se fram emot och bryta av med för att samla energi och kraft det är viktigt! Undrar vilken tid jag ska kliva upp? Jaja, det ger sig...

 

090729, kl 22.32, Piteå - Sitter på Musikhögskolan och redigerar film som igår. Tittar ut och ser att det är mörkt, fy, jag önskar det vore halvljus sommarkväll och jag låg vid en strand, hörde vattnets gupp mot stranden och kunde tittade upp på himlen. Lägg till halvljummen luft så blir det bra. Sitter nu istället i en ifs fräsch datasal med 20 stycken 24" sprillans iMac datorer, halvsunkigt instängd luft och maxat taklyse och väntar på att Final Cut ska rendera klart några konverterade videoklipp. Mätaren står på "Estimated Time: About 24 minutes" och 21% avklarade. Jag funderar om det är möjligt att i en sån väntans situation bara sitta och vänta, titta på skärmen i 24 minuter, bara vänta? Jag tror inte det... passar därför på att skriva här.

Känner att förkylning är på väg, köpte Esberitox och Vitamin Focus, hoppas det funkar!

 

090728, kl 23.14, Piteå - Tillbaka i Piteå efter några dagar hemhemma. Skönt som vanliga att träffa mamma och pappa och umgås med dom. I lördags lirade jag och Jan Östlund med vår duo Fädja i Ytterlännäs gamla kyrka. Jag inser att jag vill spela mer, det är ju därför jag började med musik, dvs. pga. glädjen i att musicera. Nu för tiden blir det mest undervisande för min del, kul i sig på många sätt men jag vill spela mer! I Fädja lirar vi egenskriven folkmusikinspirerad jazz och stämningsmusik. Kul med positiva kommentarer efter konserten, både ang. att de tyckte det lät bra ren musiskt men ocks att de uppskattade musiken, att den sa någonting till just den som lyssnade, att den väckte egna minnen/tankar. För mig är det en av huvudorsakerna till att jag komponerar.

Igår åkte mamma eftersom hon mådde lite bättre, pappa och jag på en liten bilutflykt, bl.a. upp till Väjaberget och fikade samt tog en tur till Grössjön. Grössjön som vi i Fädja för den delen tillägnade en låt på konserten, Grössjövisan. Allt hänger samman på ett naturligt sätt.

Nu är jag tillbaka i min och Jennys nyinförskaffade sambolägenhet. Att bo i 63, i mitt tycke väl inrerdda kvadratmeter, känns bra och vi hade en jättehärlig eftermiddag och kväll igår efter det att jag kom fram till Piteå med Norrlandskusten. Mycket skön känsla, att återförenas med sin älskling. Köpte bl.a. naturgodis på stan och cyklade ner till strandpromenaden, satt på en bänk och tittade ut på det lugna vattnet tillsammans.

Idag har jag tillbringat största delen av dagen med jobb, den här gången videoredigering på skolan med hjälp av Final Cut. Håller på att göra färdigt videoklippen innan klassernas låtar på M.T.M.-konserten den 9/9-09. Har dock hunnit med att kolla film med Jenny, tog en titt på Illusionisten medan vi åt middag. Nu är det snart sovdags. Höres!

--Dagens fråga: Kan man överkonsumera Godmorgon Juice?--

 

090710, kl 01.57, Piteå - En hård termin har gått, den 12:e i ordningen på Musikhögskolan i Piteå, eller som det nu heter "Institutionen för Musik och Medier vid Luleå Tekniska Universitet". Det känns verkligen som tiden flugit iväg och det är ingen klyscha. 12 terminer, dvs. 6 år är ju rätt lång tid, hehe, lika lång tid som låg- och mellanstadieperioden på Väjaskolan. Känner mig nostalgisk, minns första dagen i skolbänken: ett stort klassrum, bänkar, många barn, föräldrar och en fröken, pyssla med bokstäver :) Skoltid alltså 6+3+3+6 år= 18 år totalt av mitt 27 åriga liv. Jag funderar själv om den tiden hade kunnat krympts ihop och optimerats på något sätt, troligtvis. Skolan olika stadier är fylld av upprepningar, visst finns det en mening med det men jag håller med J. Dewey om att "learning by doing" är the shit! Tänk om skolan varit en sorts konstruktion som relaterar till det verkliga livet, visst rasterna var väl det som mest kunde liknas med livet i övrigt, dvs. social samvaro i ett icke-styrt kontext. Tänk om att komma till skolan var som att komma till en egen upplevelse. Att träda in i ett kreativt centra, att känna inspiraitionen och viljan att skapa och tillänga sig ny kunskap. Tänk om det hade kunna gjorts på ett smidigare sätt än med ett dagsschema innehållande ett antal ämnen utan sammanhang med varandra. Vänta här, människan lever i en värld där allt händer i relation till något annat, mobil teknologi och MSN-mitt-emot-varandra-vid-köksbordet-syndromet kontra filmkväll , förbränningsmotor med katalysator kontra miljöaktivism, 14 skolämnen och 14 olika kontra ämnesintegrering och projektarbete. Finns det alternativ som är bättre än andra, helt klart öppet för subjektiv bedömning.

Själv så föredrar jag att kunna se sammanhang mellan ämnen och kunna se mål med varför jag gör något. Förmodligen är det därför jag tycker om projekt av olika former som kan bidrar till upplevelser, glädje och olika former av lärande sociala miljöer. Nu har jag jobbat 4 år med låtskrivningsprojektet M.T.M. (www.m-t-m.se) och under det senaste året med Trumpetgerillan (www.trumpetgerillan.se) projekt som öppnar upp för samarbete mellan lärare och elever mellan skolklasser samt mellan olika institutioner. Vad händer härnäst? Projekt och problemlösning hör på ett tydligt sätt ihop, det känns kul, utmanande, ungefär som att bygga lego. Dvs. en massa bitar som sättas samman till en färdig målbild. Fördelen är att bitarna, likt individer, är olika på många sätt och i slutänden kan formas till olika målbilder. På liknande sätt ser jag på mitt musikskapande, där alternerar jag mellan att utgå ifrån en i förväg självkonstruerad ritning och bygga mitt eget verk till att låta olika små bitar få iinteragera med varandra och skapa en musikalisk helhet utan slutligt förutbestämt mål. Att skapa och vara kreativ inom ramar tycker jag kan kännas otroligt fritt, likväl som att driva ett projekt och uppleva frihet inom projektets ramar.

Som en musikalisk sammanfattning av de gångna åren på Musikhögskolan valde jag att sätta samman en examenskonsert den 27/5. Allt egenskrivet med temat "Minnesbilder", dvs. musikaliska minnesbilder, hårt slit, 19 musiker, 12 stycken + extranummer, flera nykomponerade stycken under tiden av några veckor, nyskrivna arrangemang, repetitionstillfällen, fix av ljud, inspelning och ljus, fikaförberedleser m.m. m.m. Ett projekt i sig som slutligen kändes väldigt lyckat och jag är glad att jag tog mig tiden att genomföra det. Helt klart ett minne för livet!

Nu sitter jag i min och Jennys nyinförskaffade lägenhet på "finankars". 63 kvadrat med bra planlösning och hemtrevlig inredning, det känns stabilt :) Jag är lokaliserad i vårt sovrum, sittandes i den nyinförskaffade kontorsskolen från gårdagens IKEA-besök i Haparanda. Kom idag att tänka på hur genialt IKEA´s koncept är, ord som: lättillgänglighet, stort utbud, känslan av hemma (ex. alla namnen på de personifierade möblerna och hyllorna) samt de rikligt tilltagna köttbullsportionern i restaurangen. Vilket i sin tur avslutas med näst intill lego-bygge vid hemkomsten, dvs. en ritning med stegvis förklaring och så är det bara att köra :) Tänk att uppleva något liknande i någon annan butik, att gå till en mobilbutik och titta på mobiler som Nokia Bengt eller Sony Ericson Anna samtidigt som jag tar mig en fika i ena hörnet av butiken. Inte konstigt att IKEA har slagit så enormt med sin illusion av att befinna sig i ett stort hem där man träffar personer med olika namn och kan gå mellan olika rum och ta för sig av det som finns tillhanda och att äta när hungern faller på för att sedan fortsätta utforskandet i egen takt för att slutligen nå husets utgång och punga upp med sin kollekt för att sedan få tillämpa praktisk verksamhet. En känsla av trygghet, sammanhang och kreativitet. Men vad skiljer då egentligen skolan mellan IKEA, kan ett barn lära sig mer om vardagslivet genom dagliga besök på IKEA än i skolan?

Jag fick idag idén att varje dag skriva dagbok och anteckna vad jag har lärt mig för nya saker under dagen. Hur många nya saker alt. hur många nya kunskaper inhämtar man egentligen dagligen? Det är intressant! Idag har jag lärt mig:
*hur ett mobilt bredbandsmodem från Telenor ser ut och funkar
*att olika nyanser av grönt funkar olika bra tillsammans i jämförelse med blått där jag tycker att dessa nyanser funkar bra med varandra oavsett hur ljus eller mörka de är
*hur marulk ser ut i skivad form
*vikten av att använda likadana fästen vid upphängning av tre nya tavlor som ska hänga bredvid varann i en lägenhet
*att fokuserat arbete är givande arbete

Nu är det nattdags, gnatt!

 

090106, kl 20.08, Väja - Kom att tänka på en sak: energiprincipen, dvs. "lagen om energins bevarande; det att energi inte kan skapas eller förintas." Men hur förhåller då sig denna "energiprincip" till kärlekens område. Genom ömsesidig bekräftelse tycker i alla fall jag att energi kan skapas och bidra till ökat välmående, både psykiskt och fysiskt. Jag ser det framför mig som en energispiral, dvs. genom att ständigt bekräfta varanda skapas energi som i sin tur föder energi i en uppåtgående spiralliknande form, ju mer energi desto högre stiger energispiralen.

 

081220, kl 01.23, Väja - Har kommit hem till mamma och pappa för julledigt vilket känns skönt! Det känns bra att träffa dom eftersom det var några månader sen sist. Jag hade ordnat födelsedagspresent till mamma, hon fyllde den 3/12 men tillfälle gavs nu att ge henne den. Det blev en bärbar dator som jag gjort i ordning med användbara program och ett fotokollage på skrivbordet med familjebilder :) Pappa kom och hämtade mig i Kramfors, mycket packning blev det den här gången. En hel persedelpåse (den gröna från lumpen) med enbart studielitteratur, minst 15 kg, jaja, så kan det gå.

Här "hemhemma" är det lugnt, bra det, lugn behövs. Bussresan var i och för sig någorlunda lugn men gick åt till arbete med att sammanställa en grafisk layout för Trumpetgerillan-projektets tröjor. Jag tror att det kan bli ett lyckat projekt och om ryktet om www.trumpetgerillan.se sprids så skulle det kunna vara ett schysst forum för trumpetare i alla åldrar att utbyta tankar och erfarenheter på.

Jag tror det kommer att bli en bra jul, passade förresten på att köpa joggingbroddar på Intersport i Kramfors så det blir jogga av medan jag är hemma, hoppas det inte blir allt för kallt. Tjoho!

 

081218-081219 - Musikhögskolans julkonsert med Barbara Hendricks. C-trumpeten i högsta hugg, det var flera år sen sist. Roligt att lira sån repertoar igen, så mycket jazz på senaste. Första halvan av första konserten och andra halvan av andra konserten tyckte jag var de bästa och mest energifyllda. Energi är verkligen viktigt för helhetsupplevelsen. Det gäller väl troligtvis i alla sammanhang, pedagogik, kärlek, musik, idrott etc.

Eftersläpp, men dock utan "Jag blir så besviken" i år, kanske tack vare bättre struktur...

Lyckades den 17/12 i brassrummet (kvällstid) med att naila noterade 3-strukna B minst 5 gånger. Det kändes som en befrielse, tonerna bara kom och lufttrycket fanns där. Lite magiskt faktiskt, hur fn gick det till? Har inte lyckats med det lika tydligt dagarna efter men ett steg på vägen.

 

081212, kl 02.32, Jennys lägenhet - Minst sagt en hektiskt dag, Jenny ligger kvar på sjukan sen igåd för kontroll. Sjukvården funkar bra, uppskattar när dom är noggranna och verkligen kontrollerar! Sov länge och packade kläder etc. för att ta med till Jen, såg också till att fixa fyra high school filmer så att hon skulle ha något att roa sig med. Stack sen och käkade jultallrik på kåren, goda ägg med skaldjursröra men något syntetisk skinka. Cyklade ner till sjukhuset för att hälsa på och lämna prylar, skönt att träffas! Cyklade tillbaka i snövädret, har fått mer och mer avsmak för vinter med åren. Jo, det är vackert men vilka andra fördelar finns? Jobbade examensarbete på skolan, såg till att sälja biljetterna till julsittningen eftersom som situationen var som den var. Kalle var sen schysst och skjutsade mig i bil till sjukhuset för att hälsa på Jen. igen och kolla film. Passade på att dricka lite Ramlösa, mycket bra dryck, skulle nog säga att skogshallon är min favorit. Efter att ha umgåtts med Jen. någon timme kom Kalle och hämtade mig, körde till Ankars. Passade på att sova en timme, käka och byta om till dresscode: kavaj. Blev svarta jeans, grå skjorta och röd slips inkl. väst och kavaj. Rött, svart och grått funkar riktigt bra tillsammans. Därefter upp till skolan, värma upp med trumpeten, iväg till kåren och ladda inför storbandsdansgiget som drog igång 22.30. Riktigt skoj eftersom många dansade medan vi lirade. Kul att se att storbandsmusik går hem! Hade en hel del solon i 2:a trumpetstämman och idag flöt de på riktigt bra, känner mig nöjd på den fronten. 00.00 var det dags för Santa Lucia i storbandstappning för att välkomna 13/12. Hängde kvar på kåren ett tag snackade med Simon och Venla m.fl. sen blev det hemgång med dem genom tjocka snölager. Bestämde mig för att gå till Jennys lägenhet (dock tomt utan henne där hemma...) eftersom jag införskaffat ägg för någon dag sedan och kände hungern komma. Jäklar, god Morgon juice samt ägg -och kaviarmackor är bra för kropp och själv! Passade också på att kolla från Idolfinalen och tyckte väl att avslutningen kändes rätt väntad. Nu är det i alla fall sovdags, en lång dag till ända!

 

081207, kl 23.19, Hos brorsan i Umeå - Än en gång bussresa men idag bara drygt 3 timmar mellan Piteå och Umeå. Jag börjar bli van den resvägen nu. I måndags bar det av 06.40 mot Umeå pga. M.T.M.-möte på Musikskolan, sedan tillbaka kl. 14.15. Så här drygt ett år efter min "7 timmars-kommentar" har jag kommit till insikten att bussresor är bra. I en annars häktisk vardag tvingar resan mig att stanna upp för en stund, att sitta ner och ta det lugnt, vilket faktiskt känns skönt!

Har kollat på Morgan Pålsson - Världsreporter med brorsan. Många skratt blev det, kul när huvudkaraktären i filmen verkligen gör så att man blir förbannad och dessutom under 1h 22min, sånt är underhållande!

I morgon är det dags för montering av Eris-skulpturen och tillhörande rörelsesensor etc på Umevatoriet, spännande att se om det kommer funka!

 

070410 - Varför åker man buss i 7 timmar, frivilligt? Orsaken i mitt fall var/är att åka till hemhemtrakten och hälsa på mina föräldrar, trevligt som vanligt. Orsak nr.2 var/är att åka tillbaka till Piteå efter några dagars påskledighet.

Vad kan man göra på en buss i 7 timmar? Olika alternativ: *Titta ut genom fönstret, *Titta på film (om busspersonalen lyckats komma ihåg att ta med någon film till bussen), *Fika, på linje 100 mellan Sundsvall och Haparanda sker försäljning av diverse busstilltugg som "Renklämma, Ost-/skinksmörgår, choklad och godispåsar..." (brukar dock ta med eget fika), *Sitta och joxa med sin bärbara dator, *lyssna på musik, *läsa bok/tidning, *prata i telefon och skicka/ta emot sms *sova m.m.

 

070409 - Promenad, bra eller inte? Solen skiner och reflekteras i resterna av den kvarliggande snön, det är vår i luften med en känsla av stundande sommar. Isen tinar, vattnet sipprar fram därunder och temperaturen känns precis lagom. Att gå och andas in den friska luften samtidigt som lukten av vår genomsveper kroppen, det är bra! Ännu bättre blir det när telefonen ringer och det är en person jag tycker mycket om som ringer.

 

070408 - Konsert, är det en bra vardagsaktivitet? Kom nyss från en påsknattskonsert i Ytterlännäs kyrka där Ytterlännäs Musikanter (denna gång till antalet tre, varav jag utgjorde en del av trion) framförde en skön repertoar hämtad från renässansens tongångar. Säg, sätts det inte väl lite fokus på renässansmusik i detta nu? Schlager hit och dansband dit men att sjunga renässanslåtar, hur kul är inte det?

 

070407 - Det är nog praktiskt taget omöjligt att beskriva hur gott det är att studera, då främst i ett land som Sverige med allt vad det innebär. Ett land vars välmående, i och för sig kan allt ses som relativt men jag kan inte annat säga än att jag bor i en välmående del av världen, avspeglar sig bl.a. på den musikhögskolerelaterade miljön med dess mycket moderna lokaler, högkompetenta personal och en god stämning mellan studenterna. Hur viktigt är då egentligen en god stämning för att trivas i vardagen? Då pratar jag inte om en välstämd gitarr eller ett vältempererat piano (även om så skulle kunna vara fallet med tanke på instutitionen i fråga...)

För mig är det en viktig del av vardagen att kunna skämta med vänner i min närhet, att ha ett någorlunda avslappnat förhållningssätt till vardagen och att se optimistiskt och hoppfullt på saker och ting.